Andra omgången av vårt sällskaps serie “Författarmöten” ägde rum på Hotell Havanna i Varberg på söndagseftermiddagen den 26 mars. Vi var ett tjugotal litteratursugna som denna dag strålade samman i Hemingwaytornet på det mysiga hotellet med litterära ambitioner. Här finns det innehållsrika bokhyllor i så gott som varje rum. Och alla gäster på hotellet får välja en bok att ta med sig hem! Hotellägaren själv, Lasse Diding, har gjort det intressanta urvalet av böcker i hyllorna.

Denna gång fick vi lyssna till två av sällskapets nordhalländska författare, som båda hade sprillans nyskrivna böcker att berätta om. Pia Schmidt de Graaf, bosatt i Veddige, har nyligen gett ut boken “Evert Taube – Brev från Bohuslän” och Ulf Tylestrand från Kungsbacka har skrivit thrillern “Korpknallen”, som är första delen i en serie på fyra.

Efter att Anna Pia Åhslund, ordförande för Hallands författarsällskap, hälsat alla välkomna blev det dags för sällskapets kassör, Torbjörn Johansson, att introducera Pia Schmidt de Graaf. Pia berättade om sin bakgrund som bibliotekarie vid Universitetsbiblioteket i Göteborg och hävdade att hon känner sig mer som en forskare än som en klassisk författare.

Men när hon i sitt jobb fick ansvar för ett stort arkiv med tusentals av Evert Taubes handskrivna brev vaknade hennes skrivlust. Först blev det en bok om Astri Taube, hustru till vår ”nationalskald”, och en konstnär i egen rätt. Pias senaste bok om breven från Bohuslän ger en vidare bild av Evert Taube i hans rätta element: på klipporna intill havet vid västkusten. Det var där Evert Taube växte upp, och det var dit han periodvis flydde från storstadens larm, för att får skrivro som etablerad diktare med en stor familj i Stockholm.

Evert Taube skulle ha trivts som fisken i vattnet här där vi befinner oss – i Hemingwaytornet, påpekade Pia och pekade på jakttroféerna på väggarna och fotografierna av Hemingway till sjöss.

Taube och Ernest Hemingway hade mycket gemensamt. Hemingway var ju en av 1900-talets mest uppmärksammade författare och som person sågs han som inkarnationen av machomannen. Evert Taube var väl något mer av en familjeman, men hade samma dragning som Hemingway till äventyr, jakt, fiske och andra manliga bravader, sade Pia.

För att bevisa sin tes kunde Pia plocka fram ett brev, som Taube skrivit till den store amerikanske författaren, i samband med att han tilldelades nobelpriset i litteratur 1954. Här uttrycker Taube en stark känsla av samhörighet med Hemingway och hans skildringar av livet till sjöss. Särskilt uppskattar han en av Hemingways mest älskade romaner, ”Den gamle och havet”.

Anna Pia Åhslund och Ulf Tylestrand.

Efter fikapaus vid baren i det mysiga tornrummet fick vi slå oss ned i fåtöljerna igen och lyssna till Ulf Tylestrands berättelse om hur hans omfångsrika thrillerserie ”Kampfels guld” växte fram.

Fram till 2010 jobbade jag som civilingenjör och hade just startat egen firma, när lusten att skriva slog klorna i mig, berättade Ulf.

Efter att han bett sin fru, Maud, om lov att ge sig i kast med detta utmanande projekt, och hon gett det sin välsignelse, har skrivarlusten fullkomligt exploderat i Ulfs liv. Han har skrivit fyra romaner om cirka 360 sidor vardera i serien ”Kampfels guld”. Dessutom har han ytterligare två manuskript färdigskrivna i byrålådan. I dagens samtal koncentrerade vi oss mest på diskutera de två hittills utgivna romanerna i serien, ”Korpknallen” och ”Den gode och den onde” (Fri Press).

”Korpknallen” handlar om en tjej i 30-årsåldern, Sara, som tycker om att klättra i berg. På en klättertur i norra Värmland snubblar hon över ett flygplansvrak i ett otillgängligt skogsparti och hittar helt oförhappandes en solid guldtacka, märkt ”Deutsche Reichsbank 1943”. Upplagt för en rafflande historia alltså, på flera olika tidsplan: svensk nutid, nazitidens Tyskland, men också kalla krigets tid under 1950-talet.

Jag frågar Ulf Tylestrand vilka läsare han har tänkt sig, krigsskildringar brukar ju oftast locka en manlig publik.

– Jag hoppas på en bred läsekrets. Även om det handlar en del om krigets förvecklingar på 40-talet, så blir det ingen machohistoria. Jag har försökt få ett mjukare anslag genom att jag har en kvinnlig huvudperson. Och i de följande delarna av ”Kampfels guld”, som kommer ut senare i år, kommer det handla mer om nutid –och Sara får som förtrogen en ung tyska, Hanna, som flyr undan nynazister. . .

Mer ska inte avslöjas här. Men som helhet blev vår eftermiddag på Hotell Havanna en trivsam och inspirerande tillställning.

Det finns så många spännande författare i Halland! Och tack vare denna vårsatsning på lokal litteratur i en tilltalande miljö får Författarsällskapet chans att lyfta fram några av dem i samtal och uppläsningar inför en intresserad publik.